Ångest är en normal känsla som alla upplever då och då. Ofta finns det en förståelig orsak, som långvarig stress, en livsförändring eller en påfrestande livssituation – ibland även en positiv förändring, som ett nytt jobb, en relation eller en flytt. Kortvarig ångest kan öka uppmärksamheten och prestationsförmågan, men om ångesten fortsätter länge eller är mycket stark kan den börja påverka vardagen, relationer och funktionsförmågan. Ångestsyndrom innebär en långvarig och i förhållande till situationen överdriven ångest som stör livet. Det är ett vanligt besvär – upp till var fjärde finländare lider av det någon gång under sitt liv.
Eller per telefon
Fiskehamnen
050 410 8629Östra centrum
050 413 5576Soukka
050 344 0000Dickursby
050 479 7800Alberga
050 409 1801Det är bra att söka vård om ångesten blir långvarig, försämrar funktionsförmågan eller orsakar stark rädsla, panikattacker eller undvikandebeteende.
Bedömning och behandling av ångest inleds av en allmänläkare, som diskuterar symtomen och vid behov upprättar en vårdplan. Allmänläkaren kan även vid behov remittera vidare till exempelvis en psykolog, psykoterapeut eller psykiater om symtomen är svårare eller långvariga.
Vid mottagningsbesöket diskuteras symtom, livssituation och eventuella bakomliggande faktorer. Professionell personal bedömer situationen och planerar behandlingen individuellt för patienten.
Symtomen kan förekomma som plötsliga ångestattacker eller som en ständig spändhet. De är oftast inte farliga, även om de kan kännas starka.
Bakom ångestsyndrom kan det finnas många faktorer, såsom:
Bakom ångest finns ofta även identifierade eller omedvetna känslor – som rädsla, osäkerhet eller otillräcklighet. Till skillnad från rädsla kan man vid ångest inte alltid sätta ord på hotet.
Det är bra att förbereda sig inför mottagningsbesöket genom att fundera på när ångesten började, vilka situationer den är kopplad till och hur den påverkar vardagen, sömnen och relationer. Det är också bra att tänka på vad man redan själv har provat för att lindra ångesten.
Patienten får instruktioner för egenvård och en eventuell plan för fortsatt vård.
Vid egenvård rekommenderas regelbunden motion, tillräcklig sömn, hälsosamma levnadsvanor och att undvika rusmedel.