Fästingar på huden – identifiera, avlägsna och förebygg smitta

Fästingar är små, mörka och ovala spindeldjur. De behöver blod för att växa och överleva. Förr fanns fästingar främst i skogs- och skärgårdsområden, men numera hittar man dem nästan överallt i Finland, förutom i den allra nordligaste delen av Lappland.

Vad ska man göra om en fästing har bitit sig fast?

Om en fästing har bitit sig fast ska den avlägsnas så snart som möjligt. Fästingen tas bort med en fästingplockare eller pincett genom att dra den rakt ut så nära huden som möjligt. Försök inte avlägsna fästingen med fett eller insektsmedel. Om fästingen tas bort inom ett dygn är risken för borreliainfektion oftast liten. Ett fästingbett orsakar för de flesta en liten rodnad på cirka 2–3 centimeter, vilket är en vanlig irritationsreaktion.

Borrelios (Lymes sjukdom) och fästingburen hjärninflammation (TBE):

Fästingar sprider två sjukdomar: borrelia och fästingburen hjärninflammation (TBE). Det är dock bra att komma ihåg att alla fästingar inte bär på dessa sjukdomar. 

Borrelia (Lymes sjukdom) är en sjukdom som orsakas av en bakterie som sprids via fästingar. Infektionen överförs vanligtvis inte omedelbart, utan kräver ofta att fästingen sitter fast i huden i mer än ett dygn.  En rodnad som är mer än fem centimeter bred, växer med tiden och uppstår ungefär en vecka efter bettet är ett tydligt tecken på tidig borrelia. Borrelia kan behandlas med antibiotika. 

Fästing på huden.

‍

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingbett. TBE-viruset överförs redan i början av bettet inom några minuter. Symtom på fästingburen hjärninflammation utvecklas hos cirka 10–30 procent av de smittade. De första symtomen uppträder cirka 4–28 dygn efter bettet. Sjukdomen förlöper vanligtvis i två faser. Den första fasen börjar vanligen inom en vecka efter bettet. Symtomen är feber, allmän sjukdomskänsla och diffus illamående. Denna fas varar i genomsnitt under en vecka, oftast cirka 4–7 dagar, och för de flesta som insjuknar upphör symtomen här. 

Hos cirka 20–30 procent av de smittade utvecklas dock efter en symtomfri period på cirka en vecka (3–21 dygn) sjukdomens andra fas, det vill säga själva hjärninflammationen. Då återkommer feber samt symtom från centrala nervsystemet, såsom huvudvärk, nackstyvhet, ljuskänslighet och illamående. Dessutom kan neurologiska symtom förekomma, såsom medvetandestörningar, kramper eller förlamningssymtom.

Många som drabbats av hjärninflammation får långvariga besvär efter sjukdomen, och för cirka 2–10 procent kan de bli bestående. Sådana symtom är bland annat irritabilitet, försämrat minne och koncentrationsförmåga, hörselskador, förlamningssymtom i extremiteterna samt muskelsvaghet.

Skydd mot fästingar och fästingvaccin:

Det är viktigt att skydda sig mot fästingar och förebygga bett. När du rör dig i naturen, särskilt i fästingområden, är det bra att skydda sig med kläder, till exempel långbyxor och långärmad tröja; byxbenen bör stoppas in i strumporna. Dessutom bör man använda insektsmedel på bar hud.

Det är bra att regelbundet kontrollera huden efter fästingar, särskilt efter att ha rört sig i naturen. När du letar efter fästingar, kontrollera extra noga hårbotten, bakom öronen, nacken, armhålorna, ljumskarna, ryggen och benen.

Mot fästingburen hjärninflammation (TBE) kan man också skydda sig genom att ta fästingvaccin. Läs mer om fästingvaccination på https://www.lahilaakarit.fi/kaikki-palvelut/punkkirokotus-eli-tbe-rokote. Vaccinet skyddar endast mot fästingburen hjärninflammation (TBE), inte mot borrelia, och det hindrar inte fästingen från att bita sig fast i huden. 

‍

Läs mer:

https://www.potilaanlaakarilehti.fi/uutiset/perhanan-punkit-10-tarkeaa-faktaa/

https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00063

https://thl.fi/aiheet/infektiotaudit-ja-rokotukset/taudit-ja-torjunta/taudit-ja-taudinaiheuttajat-a-o/puutiaisaivotulehdus 

‍