Sömnlöshet

Sömnen spelar en central roll för människans välbefinnande: den upprätthåller hjärnans ämnesomsättning, stärker minnet och inlärningen samt reglerar immunförsvarets funktion. En vuxen behöver i genomsnitt 6–9 timmars sömn per natt, men behovet är individuellt.

Sömnlöshet innebär svårigheter att somna, att behålla sömnen eller att man vaknar för tidigt, vilket gör att sömnen inte känns uppfriskande och man känner sig trött under dagen. Tillfällig sömnlöshet är mycket vanligt och är ofta kopplat till stress, oro eller livsförändringar. Om sömnlösheten blir långvarig (pågår i över en månad) kan den utvecklas till en sjukdom – sömnstörning – som försämrar koncentrationsförmågan, minnet och humöret, ökar risken för sjukdomar och olycksfall samt sänker livskvaliteten.

En allmänläkare gör den inledande utredningen och påbörjar behandlingen av sömnlöshet. Läkaren bedömer om det rör sig om tillfällig sömnlöshet, en sömnstörning eller en annan sömnrelaterad problematik.

Vid behov remitterar allmänläkaren patienten vidare till exempelvis psykolog, företagsläkare eller specialistläkare, om man misstänker att en annan sjukdom, såsom sömnapné eller depression, ligger bakom besvären.

Det finns anledning att söka hjälp om:

• sömnsvårigheter förekommer minst tre nätter i veckan under mer än en månads tid
• sömnlösheten försämrar funktionsförmågan, humöret eller orken
• egenvård inte hjälper eller sömnlösheten förvärras
  du upplever dagtrötthet, sömnighet, koncentrationssvårigheter eller nedstämdhet
  det finns underliggande psykisk ohälsa, fysiska sjukdomar eller missbruk

Förberedelser

Inför besöket är det bra att:

• föra sömndagbok under ett par veckor (tider för sänggående och uppvaknande, uppvaknanden under natten, vakenhet dagtid) och fundera på när problemen började och vad som förvärrar eller lindrar dem
• skriva ner medicinering, eventuellt missbruk och belastningsfaktorer i livssituationen
• reflektera över vilka egenvårdsmetoder (t.ex. motion, avslappning, regelbundna rutiner) som redan har prövats

Vad händer vid besöket

Under mottagningsbesöket kartläggs sömnlöshetens karaktär, varaktighet och inverkan på vardagen. Läkaren utesluter fysiska och psykiska sjukdomar som kan orsaka sömnlöshet. Läkemedelsbehandling kan användas tillfälligt om sömnlösheten är svår eller långvarig. Sömnmedel kan dock försämra djupsömnen och vara beroendeframkallande, så användningen begränsas till en kort tid. Vid långtidsbehandling kan sederande antidepressiva läkemedel i låg dos användas om de lämpar sig för situationen.

Efter besöket

Patienten får individuella råd om metoder som främjar sömnen, såsom en regelbunden dygnsrytm, lugnande kvällsrutiner och begränsning av skärmtid före sänggående. Vid behov kommer man överens om uppföljning och kontroll.

‍