Ätstörningar

En ätstörning kan yttra sig som exempelvis begränsat ätande, hetsätning, kräkningar, tvångsmässig motion eller en förvrängd kroppsuppfattning. Typiska ätstörningar är anorexi, bulimi, hetsätningsstörning (BED) och ARFID (selektiv ätstörning).

Du bör söka professionell hjälp om ätande, vikt eller kroppsuppfattning orsakar ständig ångest, om du undviker att äta, hetsäter okontrollerat, kräks eller om din vikt förändras avsevärt.

Även oro från närstående, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, menstruationsrubbningar eller extrem trötthet kan vara tecken på en ätstörning.

I första hand görs bedömningen av en allmänläkare eller företagsläkare, som vid behov remitterar vidare till en psykiater eller en behandlingsenhet specialiserad på ätstörningar.

Förberedelser

Inför besöket är det bra att fundera på och gärna skriva ner:

• hur ditt ätande har förändrats och hur länge symtomen har pågått
• om det skett förändringar i vikt eller motionsvanor
• vilka tankar du har kring mat, vikt och kropp
• om du har andra symtom, såsom ångest, sömnproblem eller magbesvär

Om möjligt, ta med information om din nuvarande medicinering och eventuella sjukdomar.

Vad händer vid besöket

Vid besöket kartläggs ätbeteende, humör och fysisk hälsa. Läkaren eller sjuksköterskan kan mäta vikt och längd, vid behov ta blodprover och bedöma näringstillståndet. Målet med behandlingen är att normalisera ätandet, förbättra kroppsuppfattningen och stödja en helhetsinriktad återhämtning.

Efter besöket

Efter besöket får patienten vid behov en remiss till specialiserad vård eller en ätstörningsklinik. Som stöd för behandlingen upprättas en individuell plan som kan inkludera kostrådgivning, regelbunden uppföljning, psykosocialt stöd och vid behov sjukskrivning. Återhämtning tar ofta tid och kräver engagemang i behandlingen, men med rätt stöd är tillfrisknande fullt möjligt.

‍