Ett allergen är ett ämne som kan orsaka allergisk sensibilisering i kroppen. Enbart sensibilisering innebär dock inte att man har en allergisjukdom. Man talar om allergi först när exponering ger upphov till symtom.
Vid allergi reagerar immunförsvaret på ett ämne som normalt sett är ofarligt. Kroppen bildar antikroppar eller aktiverar försvarsceller, vilket leder till allergiska symtom. Symtomen kan exempelvis påverka luftvägarna, huden eller ögonen.
Allergier delas vanligtvis in i två huvudgrupper: omedelbara och fördröjda allergier. De skiljer sig åt beroende på hur snabbt symtomen uppstår efter exponering.
Omedelbar allergi är den vanligaste allergitypen. Symtomen börjar snabbt, ofta inom några minuter eller timmar efter exponering. Typiska symtom är snuva, nysningar, kliande ögon, utslag, astmasymtom och nässelutslag. I sällsynta fall kan en allergisk reaktion vara allvarlig och leda till anafylaxi, vilket kräver akut vård.
Omedelbar allergi är ofta kopplad till en atopisk benägenhet, som delvis är ärftlig. Även miljöfaktorer, såsom livsmiljö, kost och exponering för mikrober, påverkar utvecklingen av allergier. I Finland är cirka 40 procent av befolkningen atopiskt sensibiliserade, men alla utvecklar inte symtom.
Vid fördröjd allergi uppstår symtomen långsammare, vanligtvis efter några timmar eller dagar. Den vanligaste formen av fördröjd allergi är kontaktallergi, där allergenet orsakar utslag på huden vid kontaktstället. Vanliga utlösande faktorer är exempelvis nickel, doftämnen, konserveringsmedel och kemikalier i tvättmedel. Vid nickelallergi kan till exempel ett smycke eller ett bältesspänne orsaka kliande utslag där huden varit i kontakt med metallen.
Fördröjd allergi undersöks vanligtvis med lapptest, som gör det möjligt att identifiera den utlösande faktorn mer exakt.
Alla allergisymtom behöver inte utredas med tester. Om symtomen är lindriga och orsaken är tydlig, till exempel en återkommande pollenallergi på våren, behövs vanligtvis inga undersökningar.
Allergitester är dock användbara när symtomen är kraftiga, långvariga eller när orsaken är okänd. Det är också bra att söka vård för undersökning om man misstänker en allvarlig allergi eller överväger allergivaccinering.
Omedelbara allergier undersöks vanligtvis med pricktest eller blodprov. Det är dock viktigt att notera att ett positivt testresultat visar på sensibilisering, men en allergidiagnos baseras alltid även på symtomen.
Behandlingen av allergi beror på hur svåra symtomen är. Vid lindriga symtom räcker det ofta med receptfria allergiläkemedel. Om symtomen är kraftigare eller långvariga krävs en läkarbedömning och eventuellt receptbelagd medicinering. I vissa fall kan även hyposensibilisering (allergivaccination) övervägas. https://www.terveyskyla.fi/allergia-astmatalo/siedatyshoito
Det är inte alltid nödvändigt att helt undvika ett allergen. Behandlingen planeras individuellt utifrån symtomens svårighetsgrad och eventuella risker.
De flesta läkemedelsallergier är fördröjda reaktioner. Oftast är symtomet lindriga utslag, men i sällsynta fall kan reaktionerna vara allvarliga. Behovet av att utreda en läkemedelsallergi bedöms alltid individuellt vid ett läkarbesök.
Det är bra att söka en läkarbedömning om allergisymtomen är kraftiga, långvariga eller påverkar vardagen eller arbetsförmågan. Du bör också söka vård om orsaken till allergin är okänd eller om du misstänker läkemedelsallergi. Med rätt diagnos kan allergisymtom behandlas effektivt och säkert.
https://www.lahilaakarit.fi/kaikki-palvelut/allergiat
https://allergia.fi/allergiat/
Tidsbokning och kundtjänst
050 410 8629 (Fiskehamnen)
050 344 0000 (Soukka)
050 479 7800 (Dickursby)
050 409 1801 (Alberga)
050 413 5576 (Östra centrum)
